knuttimrat hus, foto sven-gunnar håkansson

Visste du det här om timrade hus?

AV PETRA LUNDSTRÖM FOTO SVEN-GUNNAR HÅKANSSON ILLUSTRATION UNNI ZETTERLING
Timrade hus är miljövänliga, vackra och behagliga att bo i och dessutom flyttbara. Läs expertens smarta tips och kolla in 4 vanliga typer av husknutar!

Kunskapen att timra hus kom troligtvis till Sverige med vikingar som lärt sig hantverket under resor i Ryssland. Tekniken spreds och timmerhuset blev snabbt den vanligaste husmodellen i barrsskogsrika svenska regioner. Byggnadstekniken knuttimring har fått sitt namn efter knutarna, de uthuggna hak, som i varje hörn hakar fast väggarnas stockar som ligger staplade på varandra.

Läs även: Så tar du hand om gamla fönster!

Förr i tiden räknades ett knuttimrat hus som lös egendom vid arvsskiften, de var ju bara att plocka ner stock för stock och kunde till och med delas mellan syskon, berättar timmerhusexperten Sven-Gunnar Håkansson i lappländska Lomsjö:
– Knuttimring är rena legobygget, och att plocka ner ett hus går mycket snabbare än man kan tro, om man vet hur man gör. Jag plockade ensam ner mitt härbre på 25 kvadrat i två plan på mindre än en dag, det var en fantastisk känsla, säger Sven-Gunnar Håkansson, vars klassiska handbok för amatörtimrare, Från stock till stuga, firar 40-årsjubileum i år och är inne på sjunde upplagan.

Ta chansen att vinna fina priser i Lantlivs tävlingar!

Sven-Gunnar är självlärd som timmerman och har byggt runt femton timmerhus åt sig själv genom åren. Han vet allt om timmerhusets fördelar.
– Ett timmerhus är inte bara ett vackert kulturarv. Den tunga stommen håller värmen bra och ger även en naturlig reglering av inomhusklimatets fuktbalans. Det blir ett behagligt och hälsosamt hus att bo i, som stänger ute buller bra, säger Sven-Gunnar.

Läs även: Så fixar du ditt gamla tak!

Timmerhus är även klimatvänliga genom att timret hjälper till att binda koldioxid. Till timmerhusets nackdel talar väntetiden på att ett nytimrat hus ska sätta sig, även om det går fortare i dag när man oftast bygger med nästan färdigtorkat trä. En annan nackdel är byggkostnaden som är cirka 20 procent högre för ett timrat hus än för ett med vanlig regelstomme, eftersom det går åt mycket mer virke.

Läs även: Senaste nytt från Lantlivs byggnadsvårdsbloggare!

– Men för pengarna får man ett oerhört stabilt och hållbart hus som står pall för en jordbävning, tack vare den rörliga konstruktionen. Dessutom är timmerhuset en miljövänlig naturprodukt där timret enkelt kan återanvändas många gånger om. I slutändan kan träråvaran bli ved som ger värme i kaminen, säger han.

Har du koll på knutarna?
Det finns cirka 250 olika varianter av knutar på timmerhus – runda, 
ovala, fyrkantiga eller sexkantiga. Olika landsändar har ofta haft sin egen knut. Knutskallarna kan ge ledtrådar om timmerhusets ålder:

illustration av rännknut, av Unni Zetterling1. Rännknuten är den äldsta och enklaste knuttypen som funnits sedan vikingatiden. Stockänden har bara ett urtag, hak, på en sida och kallas därför enkelskårig knut. Ju mer ett knuthak är vinklat, desto äldre 
är troligtvis timmer­huset. Vanlig i uthus och bodar.

illustration av timmerknut, av Unni Zetterling2. Rak dubbelskårig knut. Stockänden har nu fått hak på både under- 
och översidan. Används framför allt till bilat timmer och var vanlig från medeltiden och fram till början av 1900-talet.

illustration av timmerknut, Dalaknut, av Unni Zetterling3. Dalaknuten, här med sexkantiga knutskallar, har lutande sidor i knuten 
vilket förhindrar att den gistnar när virket torkat. Den lilla uthuggna tröskeln inne i knuten gör knuten extra stabil och lämpad för boningshus. 
Har använts i Dalarna från medeltiden fram till nu.

illustration av timmerknut, slätknut/laxknut, av Unni Zetterling4. Slätknuten eller laxknuten blev populär på 1800-talet när många ville 
klä in sina timmerhus med panel. Används till bilat timmer och har inga knutskallar som sticker ut.

knuttimrat hus, foto sven-gunnar håkanssonHär har man använt Dalaknuten, med sexkantiga knutskallar, som gör huset både vackert och stabilt. Grunden är av slaggsten från Bergslagen.

Tips för timmerhus:

Vill du lära dig knuttimra hus? Det finns mängder av kurser, allt ifrån femdagarskurser på Skansens byggnadsvård, www.skansen.se till årslånga yrkesutbildningar på exempelvis Sjöviks Folkhögskola, www.sjovik.eu.

Vill du bygga ett timmerhus där den nakna timmerstommen ska vara synlig invändigt? Satsa på ett grövre timmer med minst 200 mm tjocklek för att slippa tilläggsisolering.

Fukten är timmerhusets värsta fiende. Underhåll tak och grund så att det inte kommer in fukt i huset. Led bort takvattnet på lämpligt sätt. Se till att takrännor är hela och att det inte stänker upp vatten på syllstockarna så att de ruttnar längst ner. Håll efter växtligheten underifrån.

Även solen sliter på huset. Ytbehandling ger skydd. Vill man inte ha vanlig slamfärg som Falu rödfärg kan man prova Sven-Gunnar Håkanssons favorit roslagsmahogny. 1/3 tjära, 1/3 balsamterpentin och 1/3 linolja. En traditionell behandling som tränger in bra i träytan. Behandla omkring var fjärde år i början, sedan kan behandlingarna glesas ut.

Bra handböcker i ämnet är Från stock till stuga, av Sven-Gunnar Håkansson, Massolit förlag, och Knuttimring – en arbetsbeskrivning steg för steg, av Jan-Ove Jansson, 
www.knuttimring.se. Föreningen Svenska timmerhus listar kvalitetsnormer, hustillverkare och timmerleverantörer på www.svenskatimmerhus.com.

Läs även: Byggnadsvårdarens tips för ditt timmerhus!

 

BBenhanced-1317-1414778347-1_lowres

5 sätt att förnya med tapeter

Det är bara fantasin som sätter gränser!

2278b424

Semesterpyssel: Gör dina korgar ännu finare genom att doppa dem i färg

Doppa vackra korgar i färg – superenkelt och supersnyggt!

tjära

Tjära – naturlig impregnering från skogen

Trätjära är ett av Nordens äldsta träskyddsmedel, som använts på både slott och koja. Så här behandlar du trä med tjära