1800-talsgården Kullholen i Dalarna var nedgången men läget var perfekt om man som Therese och Anders Ryttar drömde om att starta en egen djurfarm. Här föder de nu upp lurviga alpackor och vackra fåglar som alla bidrar till det exklusiva utbudet i gårdens webbshop. Utan att behöva sätta livet till.

D

et är påfallande tyst i byn Utendal utanför Borlänge den här dagen. Men när man närmar sig gården Kullholen kan man höra svaga, trivsamma mjau-läten. Några katter syns dock inte till.

– Det är våra unga påfåglar som låter så där ibland på våren. De är beskedliga, blyga varelser, långt från de kaxiga individer man kan stöta på i djurparker, säger Therese Ryttar, som alltid har haft alla möjliga slags husdjur. I dag är hon ordförande för Dalarnas rasfjäderfäförening, en intresseorganisation för fågeluppfödare.

Drömmen om en egen djurfarm fanns med i bakhuvudet redan för tio år sedan när hon och maken Anders Ryttar efter avklarade högskoleutbildningar letade efter ett hus i sina hemtrakter i Dalarna. När den gamla gården Kullholen från 1896 skulle säljas kändes det helt rätt för de båda, berättar Anders.

– Det var främst läget vi föll för, att få bo på landet men med cykelavstånd till centrala Borlänge. Till gården, som tidigare har varit en jordgubbsodling, hör dessutom hela sex hektar mark. Vi ville ju gärna ha djur på gården, säger Anders.

Familjen Ryttar startade alpackafarm i Dalarna

Foto: Klas Sjöberg

Hingstarna Amos och Omar tycker om att gå på promenad i grimma med Therese och Anders.

alpackor på djurfarmen i Dalarna

Foto: Klas Sjöberg

Många av stona är dräktiga över vintern och får föl på sommaren.

alpackafarm i Dalarna

Foto: Klas Sjöberg

Alpackan är ett vänligt flockdjur från Sydamerika som trivs bra i vårt nordliga klimat.

När huset blev deras började den stora renoveringen som ännu inte är helt färdig. Av det ursprungliga huset finns i princip bara timmerstommen kvar. Men Anders och Therese har gjort sitt bästa för att ta vara på gamla fina byggnadsdetaljer som tidigare ägare plockat bort.

– Under masonit och tretex fanns massor av pärlspont som vi har tagit fram och målat. Och i uthuset hittade vi de gamla spegeldörrarna i gott skick. Målet är ett modernt personligt hem med lantlig känsla, säger Anders.

Under åren som makarna har renoverat på huset har det flyttat in mängder av djur på gården.

Det brukar gå fort när vi två snöar in på något. Och djurintresset är väldigt stort hos oss båda.

– Först kom hönsen, sedan hittade Therese en ny sorts fina fasaner, och därefter blev det påfåglar för hela slanten. Det tenderar att gå fort när vi snöar in på något. Och djurintresset är väldigt stort hos oss båda, säger Anders.

Inga djur på Kullholen skickas till slakt. Fåglarna föds främst upp som husdjur, i avelssyfte, och numera även för de vackra fjädrarnas skull, som fåglarna tappar när de ruggar. Therese upptäckte nämligen att det finns en marknad för just den här typen av fjädrar.

– Köper man fjädrar i en vanlig hobbyaffär har man ingen aning om var de kommer ifrån eller hur djuren har haft det. Vi kan erbjuda närproducerade, etiska, giftfria fjädrar där ingen fågel har kommit till skada eller behövt sätta livet till, säger Therese.

Eftersom Therese jobbar med webblösningar kunde de snabbt fixa en egen webbshop för att testa idén.

ekologiska, reko, påfågelfjädrar

Foto: Klas Sjöberg

Gårdens fjädrar tvättas med milda rengöringsmedel efter att de plockats från marken.

dvärghöns på djurfarmen i Dalarna

Foto: Klas Sjöberg

Dvärgsilkeshöns är en variant av silkeshöns som trivs bäst på marken och gärna går i större grupper. Rasen tros vara flera tusen år gammal.

påfåglar på familjen Ryttars djurfarm

Foto: Klas Sjöberg

Voljärerna har Therese och Anders byggt allt eftersom verksamheten utökats. Påfåglarna trivs bra med några lugna fåglar av rasen modern engelsk dvärgstridshöna.

fasan

Foto: Klas Sjöberg

Guldfasantuppen Lars-Erik III håller hov bland sina damer. Medan tupparna är en explosion av färger är hönorna vackert kamouflagemönstrade.

I webbshoppen hittar kräsna slöjdare och konsthantverkare numera även ull och hemspunnet garn från gårdens 18 alpackor, ett djurslag som finns på Kullholen sedan 2011. Att de lurviga alpackorna, med rötterna i Sydamerika, har blivit populära i Sverige på senare år är inte så konstigt, tycker Anders.

– Det svenska klimatet passar dem bra, de är ju vana vid Andernas kyla. De behöver dock klippas varje vår för att inte bli för varma under sommaren. Alpackor är lättskötta och mysiga djur, snälla mot både människor och varandra. Det är väldigt avkopplande att titta på dem i hagen, säger Anders.

Allt fler får upp ögonen för alpackornas garn, i synnerhet folk som stickar mycket.

– Alpackornas ull skiljer sig från vanlig ull på flera sätt. Dels har den en finare, mjukare struktur, dels saknar den fårullsfettet lanolin, som ger den speciella fårdoften. Vi kan ha hela köket fullt av nyklippt ull utan att det luktar någonting, säger Therese.

Medan fårull ofta slängs på tippen i dag är det stor efterfrågan på alpackaull. För riktigt fin ull kan man få betala tusen kronor kilot.

Kullholen säljer även garn, som spinns för hand, med en eldriven spinnrock, av Therese mamma Kerstin. Det brunvitprickiga garnet är en riktig raritet.

påfågelfjädrar

Foto: Klas Sjöberg

Fjädrar som faller av när fåglarna ruggar får nytt liv som slöjd- och konstnärsmaterial.

1800-talsgård

Foto: Klas Sjöberg

Under renoveringen av huset från 1896 har bortplockade originaldetaljer kommit på plats igen. Fönstren har Anders och Therese själva ritat.

alpacka

Foto: Klas Sjöberg

Med alpackor på gården har man aldrig tråkigt. Achikilla är flockens ledare, tycker hon själv i alla fall.

alpackagarn

Foto: Klas Sjöberg

Det mjuka alpackagarnet som Thereses mamma har spunnit för hand är en uppskattad produkt i Kullholens sortiment.

– Den ullen kommer från våra prickiga alpackahingstar, appaloosorna Amos och Omar. Skulle vi lämna in deras ull på ett spinneri skulle vi få enfärgat, ljusbrunt garn. Men eftersom mamma spinner garnet okardat, för hand, så bibehålls det naturligt prickiga mönstret, säger Therese, vars sköna halsduk och vantar kommer från mamma Kerstins småskaliga stickproduktion.

Ryttars bästa tips till företagare på landet:

Internet har gjort det möjligt att driva många sorters verksamheter på landet som tidigare krävt närhet till stora städer.Råd, åsikter och tips om precis alla ämnen finns i överflöd på internet.Tänk på att ingen är född med kunskap.

Sociala medier är toppen för företag på landet, men glöm inte att faktiskt använda dem för att vårda kunderna. Svara på mail och meddelanden, se till att kunden är nöjd. Skicka hellre med en extra produkt i paketet än att snåla.

Dina kunder vill ha representativa och vackra produktbilder.
Skaffa en kamera och lär dig fota och ljussätta med enkla medel. Animationer och filmklipp får större genomslag än stillbilder. Många dyra programvaror har likvärdiga gratisvarianter.

Gör mer än en sak, en bisyssla kan utvecklas till en huvudsyssla. En enkel idé eller ett experiment kan visa sig bli din huvudnäring. Du har i många fall rätt till tjänstledighet i ett halvår för att starta eget.

När det anordnas någon form av lokalt näringslivs-evenemang inom ditt område – se till att prata med så många du bara orkar.

Eftersom både Therese och Anders sköter sina vanliga jobb hemifrån kan de styra sin tid efter djurens och gårdens behov.

– Det är fantastiskt skönt att ha de här kontrasterna i livet. Ena stunden jobbar man vid datorn eller har telefonmöte med en kund. I nästa stund kan vi renovera på huset eller sköta om djuren i stallet. Vi är tacksamma för livet här, säger Therese.

Att våren är den härligaste tiden på gården är hon och Anders överens om.

– Då får hönsen kycklingar medan de stora fåglarna har parningssäsong och är extra praktfulla. Då spelar de och visar upp sig från sin bästa sida, säger Therese.

På våren är det även dags för Anders att pyssla om gårdens bin, som dock kräver minimalt med skötsel i sina enkla topplistkupor.

Både Anders och Therese drömmer om att odla på gårdens stora ägor.

– Ett trädgårdsland står på önskelistan nu när vi börjar bli klara med all renovering. Helst vill vi ha jordgubbar. Det borde ju fungera bra i den gamla jordgubbsfarmens näringsrika lerjord, säger de.

Reportaget var med i Lantliv nr 2/2018, prenumerera på Lantliv.

NUVARANDE De startade en alpackafarm på 1800-talsgården i Dalarna
NÄSTA Våfflor + Muffins = MUFFLES!