Matbordet är dekorerat med granris från ägorna. Glöggen på vedspisen sprider  sin ingefärsdoft. Och katten Pelle ligger utsträckt framför brasan. Efter två års slit kan Anton och Mimmi äntligen koppla av och njuta av julen i sitt nyrenoverade 1700-talshus.

elmgren_04

Med ett par åkertegar runt sig ligger den vackra 1700-talsgården ensligt mitt i den småländska skogen.

elmgren_30

Mimmi Elmgren, som står i sitt nyrenoverade lantkök och fyller en skål med russin, skrattar när hon ser tillbaka på de två åren med slitsam renovering.

Läs också: Julmys på sekelskiftesgård i Småland

– Man har lärt sig att inte vara så bortskämd. Förra hösten var här åtta grader. Vi hade bara el i hallen och varje kväll klättrade vi uppför en stege till vinden där vi sov mitt bland byggsågar och grejer. Jag är rätt målinriktad, tycker om att slita och tar mig knappt tid att äta när jag kommit i gång. Ofta har vi jobbat halva natten, säger hon.

elmgren_02

Läs också: Fest för fåglarna med fin fågelmat

Nu är de i halvlek. Allt från elledningar till bröstpanel och allmoge­tapeter är på plats på bottenvåningen och Mimmi njuter av att göra julfint på gården, så som en lång rad bondmoror har gjort före henne under trehundra år.

Mimmi Elmgren & Anton Engberg
Ålder: Mimmi är 25 år, Anton är 27 år.
Yrken: Hon är frisör. Han kör skogsmaskin och har eget företag.
Familj: Den svarta katten Pelle.
Bor: I en mangårdsbyggnad i småländska Hemmingsmåla. Till gården 
hör en ladugård, ett kokhus och lite mark.
Just nu: Anton bakar lussekatter. Mimmi smider planer för nyårsdukningen.

elmgren_24

– Det hade förmodligen gått snabbare och varit enklare att bygga nytt. Men då får man inte samma känsla. Det bästa med det här huset är ju att det är så gammalt, charmigt och mysigt. Tänk att folk har eldat, lagat mat och firat jul i det här köket sedan 1708. Jag undrar vad de skulle ha tänkt om de kunde kika in här just nu. Någon gång när jag får tid vill jag ta reda på mer om dem som bott här. En kollega som släktforskar har lovat att hjälpa mig, säger hon.

elmgren_09

Mimmi är uppvuxen i ett samhälle i trakten och hade tänkt sig ett liv i någon tätort. Det ändrades för tre år sedan när hon träffade Anton Engberg, en grabb med samma bakgrund men med ett genuint intresse för djur och natur. Då hade han nyligen köpt gården med lite mark till, lagom för djurhållning i hobbyskala.

När Anton fick köpa gården hade den stått tom i två år, efter en ensam farbror som bott här hela livet. Boningshuset hade moderniserats i mitten av förra seklet, efter den tidens ideal, och alla vackra spegeldörrar var borta. Den ursprungliga förstukvisten var ersatt av en anskrämlig sak med balkong.

elmgren_05

– Det var beboeligt, men inte så mycket mer. Ett år efter att jag flyttat hit tog jag tag i det hela, säger Mimmi som hade renoverat två lägenheter tidigare medan Anton var novis. I etapp ett, som varade åtta månader, rev de ut allting i halva huset ända upp i nock.

elmgren_26

– Taket i vardagsrummet var väldigt snett och lågt, och när man gick på ovanvåningen sviktade golvet för mycket, berättar Anton. Jag gick lös på bjälklaget med en motorsåg och på kvällen såg här ut som en kyrka. En snickare hjälpte oss att lägga ett nytt, tunnare men mer stabilt, bjälklag, och rikta och regla upp väggarna. Vi fick också hjälp att byta alla el- och vattenledningar och mura upp spisen på nytt, men vi har själva tilläggsisolerat och gipsat, målat och tapetserat.

elmgren_40

Efter ett halvårs paus var det dags för nästa etapp: kök och hall. Ut åkte 1980-talsköket med plastmatta och in kom ett lantligt Ikeakök och ekgolv. Det nya köket fick en altandörr mot sydväst och en liten köksö där gästerna brukar stå och dricka något gott medan Anton kockar.

elmgren_37

– En vecka innan vi skulle beställa köket kom jag på en bättre placering av diskhon, säger Mimmi. Jag är glad att jag bodde här ett år innan vi satte i gång att renovera. Man kommer ju på saker efter hand.

elmgren_41

Mimmi har på egen hand fräschat upp det gamla skafferiet och inrett hela botten­våningen med vardagsrum, sovrum, kök och matplats.

elmgren_43

– Anton har inte fått ha kvar så mycket av sina grejer. Innan han träffade mig satsade han inte på hemmet, han bara jobbade och jagade. Jag har själv ett väldigt socialt jobb och mår bra av att gå hemma och plocka på helgerna. Jag gillar att blanda gammalt och nytt, tycker om rejäla möbler, som gamla skåp och bord, och springer gärna på loppis och auktioner. Om jag verkligen vill ha något kan jag vänta länge.

elmgren_33

I Mimmis barndomshem fanns ett speciellt gammalt skåp med tre lådor. Som nybliven husägare ville hon ha ett likadant och hon dammsög traktens antik- och loppmarknader utan resultat. En dag ringde hennes mamma och sa att hon hade hittat ett precis likadant skåp åt dem. Det väntade i Mimmis och Antons vardagsrum.

– Jag kom hem och jag grät som ett barn när jag förstod att mamma hade gett mig sitt eget.

elmgren_21

Medan hon berättar faller overkligt stora snöflingor utanför de spröjsade fönstren. Granen gnistrar i silver i ett hörn och det doftar friskt från många små julgrupper. På matbordet har Mimmi skapat en personlig festdukning med glas och textilier inköpta på loppis.

elmgren_150107_0164_2

– Jag älskar julen och börjar prata om den redan till midsommar, Anton är helt trött på mig! Till första advent gör jag julfint ute och sätter upp adventsstjärnorna. Inomhus pyntar jag mest med gran- och tallris och en och annan tomte, och en vecka före jul tar vi in granen som Anton brukar hugga. Vi firar julafton hemma hos våra föräldrar men bjuder gärna hem vännerna till nyår.

elmgren_25

En hel del arbete återstår. Ovanvåningen ska inredas, med toalett och två sovrum, och sovrummet nere ska isoleras och göras om till matsal. Taket behöver bytas och gäststugan ska få ett nytt innanmäte. Men den digra listan avskräcker inte gårdens folk.

– Jag ser verkligen fram emot att göra resten, säger Mimmi.

Mimmis tips för en lantlig jul
Bästa pyntet finns runt stugknuten: lingonris till dörrkransar, mossa och lavar till blomsterarrangemang, en grangirland till middagsbordet och täta små bordsgranar.
Uthus kan vara rena guldgruvan. Där har jag hittat zinkbaljor och kopparkärl att plantera i. Trälårar, rostiga mjölkkannor och gamla vagnshjul är fina med gran- och tallris och några vinteräpplen.
Skippa julgardiner som stjäl värdefullt vinterljus och döljer vackra fönsterbågar. Lys upp med adventsstjärnor.
Duka med loppisfynd. Jag har använt lakan som duk, handdukar med monogram som servetter och udda uppochnervända snapsglas som värmeljushållare. Jag har planterat vita hyacinter i syltburkar och på varje tallrik har jag lagt en liten julhälsning, dekorerad med en gammal julgransljushållare.
Ute är det idylliskt med en julkärve som lockar sparvar och rödbröstade domherrar.

NUVARANDE Mysig julstämning i det renoverade 1700-talshuset
NÄSTA Baka mjuk pepparkaka i långpanna