När första advent nalkas i Dalabyn Nås kommer det fina gamla fäbodhuset verkligen till sin rätt. Välkommen in i familjen Hagströms härliga hem där vitt, grått och grönt skapar skön julstämning.

Det börjar närma sig jul i byn Nås i Dalarna. Sommartid fylls bygden av turister och många sommarstugeägare. Nu är här lugnt och tyst. En Bullerbyidyll med hus som ligger nära varandra och där alla känner alla. I husens fönster lyser julstjärnor och adventsljusstakar. Många har en ljusprydd julgran på tomten. Vädergudarna har levererat sin julklapp i förskott: ett tjockt täcke av snö som mjukt bäddar in det sovande landskapet.

Läs också: Jul i gamla timmerhuset

Lantliv_hemmahos_jul4_lowres

– Jag älskar att vara ute i snön, det ger sådan energi, säger Maria, som varit i skogen och pulsat med dottern Ida och hunden Buster.

Lantliv_hemmahos_jul6_lowres

– När hela familjen är ledig brukar vi pimpla, åka skridskor på sjön eller köra skoter. Efteråt är det mysigt att komma in i huset – tända ljus, elda i vedspisen och ta en fika tillsammans.

Läs också: 6 mysiga hotell med julbord

Lantliv_hemmahos_jul5_lowres

Inomhus fortsätter vintern. Den skira och vita atmosfären är som en spegelbild av snölandskapet utanför. I skirheten finns den stundande julen närvarande med mossa, amaryllis, röda äpplen, kottar, fårfällar, renskinn och pepparkakor. Och gran så klart – en stor i vardags­rummet och några småkusiner i krukor på andra ställen i huset.

Lantliv_hemmahos_jul7_lowres

– Min jul är vit, grön och grå. Gärna lugn och jordnära. Mycket mys och många tända ljus. Och gärna länge. Så fort det blir december börjar jag julpynta. Hela familjen tycker om tidig julstämning. Och julen trivs i huset. Det är gott om utrymme, hela släkten får plats, vi eldar i kaminerna och barnen kan leka i snön utanför huset. Det blir familjens tredje jul i den om- och tillbyggda varianten av huset. Men de har bott här betydligt längre. Marias make Peter köpte stället redan 1999, efter att en god vän berättat att det var till salu. Peter åkte dit, knackade på dörren och frågade om han fick köpa det.

Läs också: Roliga pysseltips till jul

Lantliv_hemmahos_jul10_lowres

– Peter flyttade in på en gång och jag kom snabbt efter. Vi har en lång historia tillsammans jag, Peter och huset. Då och då har vi funderat på att kanske flytta, men huset har hållit oss kvar. När Peter köpte huset var det litet och hade fjällpanel på utsidan. Drygt hundra år tidigare, när byggnaden flyttades hit, var den ännu mindre – en enkel fäbodstuga som byggdes ut 1935 och 1970.

Lantliv_hemmahos_jul8_lowres

När Peter och Maria flyttade in fanns kök, toa och ett litet vardagsrum i markplan. En trappa upp låg två sovrum och en balkong.
– Jag tyckte att huset med sina trägolv uppe och nere, samt lingontapeter och knallgula luckor i köket var charmigt. Vi bodde här i tio år innan vi började renovera ovanvåningen så smått. Under tiden växte det fram en känsla för vitt. Vi bestämde att husets bas skulle bli olika nyanser av vitt med inslag av grått. Tanken på en vit bas visade sig landa perfekt.

Läs också: Mjuk pepparkaka i långpanna

När Maria och Peter började slipa och därefter betsade ovanvåningens gamla trägolv i milt grått blev sinnet ljust. När takets äldre råspont och väggarnas nya målades i vitt tog hjärtat ett glädjeskutt. Det var inte svårt låta sitt ”nya, vita jag” fortsätta sin färd en trappa ner.

Lantliv_hemmahos_jul2_lowres

– När vi skaffade barn frågade vi oss om vi skulle bo kvar och bygga ut eller hitta ett större hus. Vi ville absolut bo kvar. När Wilma var två år började jag skissa på olika förslag. Uppritat på ett ark verkar det mesta enkelt: ett större vardagsrum, en rejäl hall. Ytterligare ett badrum med plats för tvättmaskin och ett ”gästrum vore fint att ha”. Gammaldags och mysigt skulle det vara. Harmoniskt och funktionellt. Det är när man lämnar ritbordet och ska realisera visionerna som verkligheten kastar sig över en.

Lantliv_hemmahos_jul_lowres

– Det var jobbiga år. Vi började 2010 och var färdiga 2013. Den stora hjälten i projektet var Peter. Förutom hjälp med resning av stommen, takläggning, rördragning och VVS gjorde han allt själv. Allt från urgrävning och isolering till väggar och golv. Han har målat varenda bräda själv, slagit i varenda spik.

Marias roll under utbyggnadsprojektet blev att ta hand om barnen medan Peter arbetade så mycket han orkade, heltid på sitt vanliga arbete och resten av veckans alla timmar med huset. För att inte tala om alla semesterdagar som gick till byggprojektet. Tålamodsprövande år då familjen bodde i den byggarbetsplats deras hem förvandlats till. Det var mer än en gång Maria och Peter ifrågasatte projektet.
– Mitt livselixir under projektets gång var att inreda huset i mitt huvud. Jag ville få till en enkel, lugn och trivsam inredning. När utbyggnaden nästan var klar blev jag som en sökmotor. Jag åkte runt på loppisar och drog hem gamla möbler som jag målade vita. Jag visste precis var varenda möbel skulle placeras. Min del av projektet blev nästan som en nöjesresa. Jag fick valuta för de slitsamma åren. Det var härligt att få fixa allt så att vi kunde sätta punkt.

Lantliv_hemmahos_jul11_lowres

– Vi är rotade här och skulle nog inte klara oss utan huset. Naturen och lugnet är andra viktiga mervärden för oss. Dem vill vi inte vara utan!

NUVARANDE Adventsmys i fäbodhuset – riktig Bullerbyidyll
NÄSTA Gammeldags julromantik i stylistens 1800-talsgård