Egen potatis, knapriga sockerärter, rotfrukter, tomater och sallat i mängd. Det finns inget så ljuvligt, och hett, som att odla sina egna grönsaker. Här är guiden för dig som vill bli lycklig i köksträdgården.

Att grönsaksodling har blivit hett som potatis kan inte ha undgått någon! I dag är vi många som vill odla ätbart, och oavsett om vi har en pytteliten odlingslott, en normal villaträdgård eller gigantiska odlingar är det samma lycka att få hämta in färska grönsaker och kryddor från grönsakslanden. Sallat, tomater, bönor och squash. Ärter, mangold, rotsaker, timjan …

Det som krävs är en bit mark i soligt läge. Men om man traditionellt i Sverige har odlat rakt ner i backen har synen på jordbäddar förändrats en smula. Till mindre trädgårdar har pallkragarna kommit för att stanna, alltså de ramar som normalt används för att hägna in gods som ska transporteras. I odlingssammanhang ramar de i stället in jordbädden, som därmed hålls på plats och kan byggas på höjden. Det ger inte bara bra jorddjup, snabbare uppvärmning på våren och god fukthållning, dessutom får odlaren en arbetsställning som tidigare bara gick att drömma om. En variant på pallkrageodling är att strunta i själva kragen och bara lägga upphöjda bäddar eller odlingslimpor på marken.

Men visst odlar många fortfarande på klassiskt friland, med grönsaker i välorganiserade rader med gångar emellan. Ett sätt att spara plats är annars att bygga djupbäddar, alltså bäddar som är både djupare och högre. Genom att djupbädden är just djup går det att odla tätt och få fram fyra gånger så mycket grönsaker som på samma yta i ett vanligt grönsaksland. Djupbäddsodling är vanlig i Asien och användes också i 1800-talets Europa, innan jordbruket mekaniserades och krävde passage för maskiner.

Oavsett jordbädd krävs en del arbete med odlingarna, det är inget att sticka under stol med. Först ska bäddarna förberedas, sedan ska odlingen planeras, därefter ska det förkultiveras och sås och sedan ska hela härligheten underhållas med vatten, gödning och avhysning av allehanda inkräktare. Men uppenbarligen tycker de flesta som börjat att det är värt varenda minut, om så bara för känslan att få sätta tänderna i säsongens första knapriga sockerärt. Odling är inte en tillfällig trend, det är en långsiktig rörelse av lyckliga människor.

odla grönsaker nybörjarguide, köksträdgård

Välj ut en riktigt solig plats för din köksträdgård. Att blanda blommor och grönsaker är trevligt och gör att du lockar extra många pollinerare

Anlägga odlingsbäddar – så gör du:

Se ut en solig och skyddad plats utan stora träd som skuggar och stjäl vatten från odlingen. Du ska helst kunna hantera odlingarna utan att trampa på jorden och därmed förstöra strukturen. Ett maxmått på 120 x 400 centimeter brukar vara lagom stort för att nå över och orka gå runt. Markera genom att sätta ut störar i den tänkta bäddens fyra hörn, dra snören emellan för att få raka linjer. För att hindra ogräs och omgivande gräsmatta att krypa in är det klokt att gräva undan grästorv även runt odlingsbädden. Täckta med tidningar eller markväv plus grus, halm eller täckbark utgör rännorna bra gångar. För att du ska kunna passera med skottkärra bör gångarna vara 50 centimeter breda.

Vad gäller jord så fungerar planteringsjord i påse, men bäst är att blanda egen trädgårdsjord med kompost och toppa med brunnen stallgödsel.

Friland: Gräv undan eventuell grässvål, ta bort rötter och stora stenar. Bottna med tjocka lager av dagstidningar, lägg tillbaka grässvålen med den gröna sidan nedåt. Lägg på jord, kompost och stallgödsel.

Upphöjd bädd: Lägg kartong eller tjocka lager med dagstidningar
direkt på gräsmattan, i den storlek odlingsbädden ska ha. Fyll på med jord, kompost och stallgödsel.

Pallkrage: Lägg kartong eller dagstidningar direkt på gräsmattan, gör en aningen lite större yta än pallkragen. Placera pallkragen på ytan. Fyll på med jord, kompost och stallgödsel. En enkel pallkrage räcker för att odla bladväxter och annat med ytliga rötter. För rotfrukter och andra växter med djupa rötter krävs två kragar på varandra.

Djupbädd: Djupgräv en fåra som är ett spadblad djup och ett spadblad bred, i den tänkta bäddens ena kortända. Lägg undan materialet i en skottkärra. Gräv en ny fåra intill, och lägg över materialet med grässvålen nedåt i den första fåran. Fortsätt på samma sätt till den andra kortändan. I den slutliga fåran hamnar det material som ligger i skottkärran. Lägg på jord, gödsel, kompost, sönderklippta löv, halm och annat trädgårdsavfall. Varva som en lasagne. Bädden ska bli minst 30 centimeter över marknivån, tillsammans med den del som ligger i marken blir djupet hela 50 centimeter. Rama gärna in bädden med en sarg.

förodla grönsaker i kruka inne

Foto: IBL

Genom att förså dina grönsaker i tråg eller krukor inomhus har du ett försprång när sommaren kommer. Gallra och skola om i egna krukor.

Förodla inne

Vissa växter har lång utvecklingstid och behöver förodlas inne för att hinna ge skörd innan säsongen är slut. Om du börjar i mars–april så är växterna klara att planteras ut när risken för nattfrost är över.

Gör så här:

1. Så i små krukor med näringsfattig såjord, fröet i sig innehåller all näring som behövs. Ställ sådderna på en bricka.

2. Vattna och täck sådderna med genomskinlig, lätt perforerad plast. Ställ dem varmt, till exempel över ett element.

3. Vattna regelbundet på brickan, då sugs vattnet upp underifrån, jorden ska hålla jämn fukt. När fröna grott behöver de stå svalare men med massor av ljus.

4. När växten har utvecklat riktiga blad, karaktärsblad, och rötterna tittar fram i krukans botten är det dags att plantera om till större krukor.

5. I juni brukar risken för nattfrost vara över, då kan växterna flytta utomhus. De måste först avhärdas, alltså vänja sig vid utelivet. Ställ ut dem några timmar per dag på en vindskyddad och skuggig plats. Bär in dem på natten.

6. Plantera ut växterna. Täck med fiberväv den första tiden, för att hålla värme. Väven skyddar också mot skadedjur.

Förodla i …

… mitten av mars: tomat, chili, paprika, fänkål

… slutet av mars: persilja

… slutet av april: gurka, pumpa, squash, majs

direktsadd, odla gronsaker,

Märk ut raka fåror för din direktsådd. Vattna i fåran före sådd. Kom ihåg att markera vad du har sått, det är lättare att glömma än man kan tro.

Direktsådd

När jorden i odlingsbädden är så varm och torr att den inte klibbar fast i redskapen är det dags att så direkt i landet. Det brukar vara dags i maj–juni, beroende på var i landet du bor, vid 5 grader kan de tidiga sorterna sås.

Släta först till jordytan med en kratta, och märk upp fåror eller gropar för sådd. Vattna i fåran och sätt ner fröna på de djup som anges på påsen. Stora frön sås djupt, små kan läggas på ytan och bara strösslas med jord. Vattna försiktigt, fröna ska inte spolas omkring. Vattna regelbundet så att jorden alltid är fuktig. Glöm inte att märka ut vad du har sått, och var. Skydda med fiberväv de första veckorna.

När ska jag så grönsaker?

… sent i april: spenat

… i början av maj: tidig potatis, rucola

… i mitten av maj: morot, rödbeta, dill, kålrabbi, majrova, sallat, palsternacka, grönkål, bondböna, koriander, mangold

… i slutet av maj: sockerärt, spritärt, brytärt, märgärt

… i juni: ny omgång morötter, rödbetor, dill, koriander, kålrabbi, majrova, rädisa, sallat, skärbönor.

Växelbruk – köksträdgårdens tjänare

En grundläggande förutsättning för att lyckas med ekologisk odling är att växelbruka och inte odla samma sak på samma plats år efter år. Det gör att jorden slipper drabbas av jordtrötthet, dessutom minskar risken för övervintrande skadedjur och sjukdomar. Ytterligare en fördel är att olika grönsaker bearbetar jorden på olika sätt, en del har djupgående rötter medan andra har ytliga, vilket gör att de gräver och luckrar jorden på olika nivåer – och skapar kanaler för vatten, syre och näring.

I hobby- och husbehovsodlingar rekommenderas ofta en fyraårig växtföljd. Odlingsytan delas in i fyra delar, och olika växtgrupper växlar plats däremellan. Då växter inom samma familj ofta drabbas av samma sjukdomar odlas familjemedlemmar ihop. Att också odla växter med liknande näringsbehov på samma skifte gör det lätt att gödsla rätt och dra nytta av de egenskaper jorden har efter förra årets odling.

Principen är att börja odla ett skifte med närande växter, som baljväxter, som fixerar kväve från luften och ger näring till jorden. År två är det dags för krävande växter, som kål och gurkväxter. Tredje året odlas mer anspråkslösa rotfrukter och lök, som vill ha sparsamt med näring. Fjärde året är det potatisens tur.

växelodling

I en fyraårig växtföljd är odlingslanden indelade i fyra skiften där växtgrupperna roterar enligt skissen. Principen är att mindre tärande växter hamnar där mer tärande var året innan. Efter fyra år är det första skiftet tillbaka på samma plats.

1 Närande växter: Närande växter som bönor, ärter och andra baljväxter. Ge gärna ett näringstillskott av färskt gräsklipp eller gödselvatten under säsongen.
2 Näringskrävande: Näringskrävande växter som kål, gurka, squash, pumpa, vitlök och purjo. Grundgödsla först med stallgödsel, tilläggsgödsla med färskt gräsklipp eller gödselvatten under säsongen.
4 Mindre krävande: Mindre näringskrävande växter som potatis. Gödsla minimalt före plantering, det räcker med en startgiva av höns- eller stallgödsel.
3 Måttligt krävande: Måttligt näringskrävande växter som rotfrukter, lökväxter, dill, persilja, sallat och andra bladväxter. Tillsätt sparsamt med stallgödsel ett par veckor före sådd eller plantering.

vattna i grönsakslandet, vattna köksträdgård

Foto: IBL

När plantorna har kommit upp en bit behöver de vattnas grundligt. Låt jorden bli ordentligt fuktig, det är bättre med en rejäl rotblöta än att dutta lite då och då.

Så sköter du grönsakslandet

Ta en sväng i trädgården varje dag. Då ser du hur växterna mår och kan sköta om dem allt eftersom.

Rensa och luckra. Ta bort ogräs så fort det dyker upp. Hacka i jorden emellanåt, då stör du ogräset och luckrar jorden. Var rädd om växternas rötter.

Gallra. Plantor som sitter tätt måste gallras så att de som står kvar kan utvecklas ordentligt. Tänk dig ett avstånd som räcker för grönsakens storlek när den är skördeklar.

Kupa. Vissa växter behöver kupas. Fös upp en hög med jord runt plantans stam, då får den stöd samtidigt som solljuset inte når frukt som växer i jorden. Speciellt potatis kräver kupning.

Vattna. Vattna regelbundet, på jorden och inte direkt på växterna. Dutta inte, satsa på rejäla rotblötor.

Gödsla. Tilläggsgödsla med näringsvatten ett par gånger under säsongen. Guldvatten (en del kiss blandat med nio delar vatten) är toppen. Eller täck odlingsbädden med 10 centimeter färskt, kväverikt gräsklipp några gånger per säsong.

odla potatis, grönsaksland

Foto: IBL

Egen färskpotatis till midsommar är en dröm för många. Genom att förgro några knölar i köksfönstret nu på våren så ökar du dina chanser att gräva upp mjäll nypotatis ur ditt eget land.

Odla Mangold i grönsakslandet,

Mangold ger riklig skörd länge.

Favoriter i grönsakslandet

Vackra, nyttiga och goda – här är grönsaks­favoriterna att börja med.

ÄRTOR
Ärtväxter tar upp och fixerar kväve från luften och ger jorden näring. Gödslas sparsamt.

Sockerärt, Pisum sativum, är tacksam och ger mer ju oftare du skördar. Så i omgångar i början av säsongen för att ha stor och jämn tillgång. Behöver klätterstöd.

Störböna, Phaseolus vulgaris, kräver en jordvärme på 14 grader för att gro. Rik på vitaminer, mineraler och protein, kokas i lättsaltat vatten och slungas i smör. Behöver klätterstöd.

Bondböna, Vicia faba, kan sås redan vid 5 grader i jorden. Växer i buskform, blir cirka en meter hög och skördas löpande under sommaren. Kupa plantorna så att de står stadigt. God att äta lätt kokt, slungad i vitlök och smör.

ROTFRUKTER
Rotfrukter är anspråkslösa och generösa. Kräver sparsamt med gödning men ger mycket mat.

Rödbeta, Beta vulgaris v conditiva, är lättodlad, härdig och god som nyskördad primör och i soppor och grytor. Späd blast är fin i sallad. Direktsås en bit in på försommaren, gallras för enhetlig storlek.

Potatis, Solanum tuberosum, är lätt att odla men känslig för potatisbladmögel. Välj en tidig sort så hinner du skörda innan eventuella angrepp spritt sig. Sätt potatis när jorden håller minst 8 grader.

Morot, Daucus carota ssp sativus, växer sig rak i lucker jord utan stenar. Sommarmorötter skördas och äts direkt, kraftiga höstmorötter klarar vinterlagring. Så tidigt i fuktig jord, skydda med fiberväv mot morotsfluga.

SALLAD
Vissa bladväxter kommer tillbaka gång på gång, trots att de skördas kontinuerligt.

Plocksallat, Lactuca sativa v crispa, kan skördas efterhand och fyller generöst på med nya blad. Vill stå soligt och vindskyddat, vattnas regel­bundet för att inte bli besk. Kan tilläggssås under för- och sensommar.

Mangold, Beta vulgaris v cicla, är lättodlad och snygg. Används i sallader, stuvningar, soppor och lasagne. Klarar en frostnatt.

Grönkål, Brassica oleracea v sabellica,
är en lättodlad kål som kan skördas från det att bladknippena har utvecklats ordentligt. Äts rå i sallader eller i soppor och stuvningar. Kan stå kvar ute under vintern.

FÖRKULTIVERADE GRÖNSAKER
Vissa grönsaker är ett måste, för både smakens och deras fruktbarhets skull.

Sommarsquash, Cucurbita pepo, närmast spottar ur sig frukter att grilla, lägga in, hyvla i sallad, lägga i grytor eller fräsa i strimlor – hela sommaren. Förkultiveras i april, sätts ut när risken för frost är över. Kräver mycket vatten.

Tomat, Solanum lycopersium, är inte bara god utan också rik på A- och C-vitamin. Förodlas i mars och sätts ut när risken för frost är över. Höga tomater kräver stöd, busktomater klarar sig utan. Vissa sorter behöver tjyvas, alltså befrias från tjyvskott i grenvecken, för att frukten och inte bara växten ska utvecklas.

Odla sommarsquash

Sommarsquash är lättodlad.

Odla vaxbönor

Vaxbönor är ljuvliga i en primörsallad.

Följ med oss på en mat- och vinresa till underbara Piemonte

NUVARANDE Odla grönsaker – Stor nybörjarguide till grönsakslandet
NÄSTA Egenritat skärgårdshus i New England-stil – kika in!