Förr i världen fyllde jordkällarna en viktig funktion. Sedan kom 
kylskåpen och många jordkällare lämnades åt sitt öde. Lyckligtvis är jordkällaren både 
hållbar och miljösmart, så grattis om du har en på gården!

I alla tider har människor använt jordens svalka och mörker för att maten ska hålla längre. Enkla gropar och olika slags källare har alltid tjänat som förvaring för livsmedel. Men inte förrän potatisen hamnade på var mans tallrik på 1820-talet började jordkällare bli en vanlig syn på svenska gårdar.

Läs även: Författaren Anna Fredriksson skriver i fiskarlängan

Förrförra seklets skiftesreformer bidrog också till jordkällarens popularitet. Att flytta hus och uthus i trä ansågs inte oöverstigligt svårt och många tvingades flytta sina gårdar. Men hade man en välfylld jordkällare på gården kunde man skylla på den för att slippa flytta.

Läs även: Lär dig renovera som förr

Också under första halvan av 1900-talet, då första och andra världskriget gjorde att det i långa perioder rådde livsmedelsbrist, användes jordkällare flitigt av dem som hade turen att kunna fylla dem med rotfrukter, grönsaker och frukt.

Ta chansen att vinna fina priser i Lantlivs tävlingar

När sedan kylskåpen slog igenom på bred front lämnades många jordkällare att stå tomma. Bara en gräsbevuxen kulle en bit från boningshuset, kanske med ett litet tegeltak mitt på och en tjock trädörr omgiven av tjocka stenar, påminde om vad som en gång varit en av gårdens viktigaste byggnader.

Läs även: Bygg en vacker gärdsgård

Men jordkällare är tåliga. När intresset för att odla sina egna grödor återigen tog fart i början av 2000-talet och nyfrälsta självhushållare undrade var i hela friden de skulle göra av alla sina potatisar, betor och andra grönsaker, stod de gamla jordkällarna där och visade sig många gånger vara fullt funktionsdugliga. Åtminstone de som stått på gårdar där man haft det så gott ställt att man kunnat bygga sina källare med sten. De källare med trätak och -väggar som statare och torpare oftast fått nöja sig med höll inte längre än ett par tre decennier.

Läs även: Maria blev bloggande självhushållare 

Att bygga en jordkällare var – och är – förvisso ett tungt och krävande arbete. Men tanken bakom konstruktionen är lika enkel som genial: Jorden bildar ett isolerande skikt som gör att temperaturen i källaren är betydligt lägre än luften utomhus på sommaren och varmare på vintern. En jordkällare bör ha en temperatur som ligger ganska stadigt mellan 2 och 8 plusgrader och en luftfuktighet på ungefär 90 procent. Ett par ventiler som sköter luftväxlingen och dubbla dörrar med en liten sluss emellan är vad som krävs i teknisk väg – resten sköter naturen själv.

Läs även: Så syrar du grönsaker

Många jordkällare har flera rum, ofta med fasta trähyllor på väggarna. Här ställer man burkar, flaskor och träbackar med frukt och rotsaker. Även om jordkällaren är så långt ifrån ett modernt kylskåp man kan komma, med sin fuktiga kyla och typiska källardoft, mår många grönsaker faktiskt allra bäst just här.

Läs även: 10 tips för dig som vill skaffa höns

Och om du får syn på en spindel eller två, lägg inte benen på ­ryggen utan säg grattis till dig själv. Källarspindeln, som känns igen på sina vita kokonger, är nämligen ett tecken på ett perfekt källarklimat.

trädgård med jordkällare, foto anton torstensson i Lantliv
Lycklig den som har en jordkällare. 
För rotfrukter och kål, saft och sylt finns ingen bättre förvaring.

Så tar du hand om din jordkällare:
En jordkällare kräver inte mycket underhåll, men en gång om året bör den städas och vädras ur. Städa på våren, i april eller början av maj, när luften är skön men fortfarande sval och torr. Låt dörren till jordkällaren stå öppen hela dagen, men stäng innan kvällsfukten kommer. Sopa ur jordkällaren, både golv, väggar, tak och fasta hyllor. Ta ut lösa hyllor och trälårar och skura dem med vatten och såpa. Det är viktigt att de är helt torra innan du ställer tillbaka dem.

Håll efter växter på och omkring din jordkällare. Rötter från buskar och träd kan ta sig in mellan stenarna och i värsta fall orsaka förskjutningar. Men var försiktig när du gräver, så att du inte råkar rubba några stenar.

Läs även: I skolhuset hos konstnären Karin Broos 

Alla ventilationshål ska förses med nät, för att hålla snö och möss och andra skadedjur ute. Förr i världen brukade man lägga gran- och enrisruskor 
på hyllor och i lådor, eftersom mössen inte ansågs gilla doften. Också en 
rejäl rot av libbsticka placerad under tröskeln påstods hålla mössen borta. Kanske värt att prova?

Var alltid noga med att både den inre och den yttre dörren är stängd 
när du förvarar livsmedel i jordkällaren.

Vill du veta mer? På Göteborgs universitets hemsida www.craftlab.gu.se kan du kostnadsfritt ladda ner skriften Ta hand om din jordkällare som PDF.

Läs även: 10 tips till dig som drömmer om att skaffa får

Bra att förvara i en jordkällare:
Med sin temperatur på mellan 2 och 8 plusgrader och sin relativa luftfuktighet på runt 90 procent är jordkällaren finfin förvaring för allt från rotsaker till sommarens saftkok. Här får du tips på livsmedel att förvara i jordkällaren.
Konserver mår prima i jordkällaren, även om etiketterna inte gör det. 
Tänk på det när du märker burkar och flaskor – texten försvinner i den fuktiga miljön, så gör ett schema över vad du ställer på hyllorna.
Saft och sylt i väl förslutna glasburkar och –flaskor.
Potatis och andra rotfrukter. Trälådor med lätt fuktad sand där du gräver 
ner potatisen är utmärkt förvaring.
Vit- och rödkål. Häng gärna upp huvudena på krokar i taket, så att de förvaras luftigt.
Äpplen som du inte hunnit ta hand om direkt kan ligga i jordkällaren i väntan på att förvandlas till mos, paj och annat. Eftersom de utsöndrar etylengas, som påskyndar nedbrytningsprocessen, ska de hållas åtskilda från andra frukter och grönsaker.
Vitt vin och öl mår fint i jordkällaren och håller sig minst ett par år. 
För regelrätt lagring av vin är jordkällaren dock för kall.

Läs även: Gårdsidyll i Tjust skärgård 

 

 

NUVARANDE Därför är jordkällare så bra
NÄSTA Överraska med en Blondietårta!