timmerväggar med stänkmålning i olika färger samt en stege

Stänkmålning – vackra väggar som på 1700-talet

AV ANNE RALF HÅLLBUS FOTO AJA LUND
Stänkmålning var först ett sätt för allmogen att dölja smutsiga, ojämna väggar. Sedan förfinades hantverket och blev populärt i vidare kretsar. Här får du tips för att lyckas med stänkmålning! 

Prenumerera på Lantliv!

i det sena 1600-talets och 1700-talets Sverige var väggar målade i olika former av stenimitation populärt. På slott och herrgårdar stuvade man undan gamla gobelänger och gyllenläder som tidigare dekorerat väggarna och anlitade skickliga målare som utvecklat nya tekniker som skulle efterlikna marmor och andra stenmaterial.

Allmogen, som dittills lämnat timmerväggarna nakna både ute och inne, började också intressera sig för färg. Först och främst den röda slamfärgen förstås, som skulle påminna om de förmögnas röda tegel, men även färg för inomhusbruk. Vanligast var limfärg, billig, lättanvänd och gjord på ingredienser som var lätta att få tag i: krita, vatten och lim.

Läs också: Gotlandshem med fantasifulla lösningar

Nakna timmerstockar började putsas med lera och sedan målade man med limfärg. Hur någon kom på att en eller två andra kulörer kunde stänkas på den färdigmålade väggen vilar i dunkel, men faktum är att stänkmålning kom att bli så populärt att även borgerligheten och överklassen tog efter denna ”fattigmansmålning” som annars hade den fördelen att den dolde slitage och smuts och kunde kompensera ett ojämnt underlag.

De som inte hade råd eller tid att få fram vare sig lerklining eller grundfärg nöjde sig med att stänka färg direkt på de nakna timmerväggarna. Men helst skulle väggarna alltså vara avjämnade med lerklining och från 1700-talets slut även med lumppapp, som gjordes av den grålump som blev över vid papperstillverkning. Resultatet blev en ganska känslig yta, men som målad med den matta limfärgen blev fantastiskt vacker och levande.

Läs även: Före & efter: Se förvandlingen av den gamla skolan 

Att stänkmåla väggarna har aldrig varit något ”vem som helst” gett sig på. Det kräver känsla och en säker hand och duktiga målare som behärskade tekniken var hett eftertraktade på 1700-talet, då de skickligaste reste land och rike runt och fick både mat och husrum och skäligt betalt för sitt arbete.

De pigment som användes vid den här tiden gav vackra, mättade färger. Vanligast som grundfärg vid stänkmålning var rosa, ljust gråblått och grågrönt. Stänken var oftast vita och mörkbruna – alltså en ljusare kulör än grundfärgen och en mörkare. Den ­principen fungerar än i dag, då stänkmålning återigen blivit populärt – inte minst där man vill återskapa tidstypiska 1700-talsmiljöer.

Läs även: Drömboende i lanthandeln

På 1800-talet försvann vurmen för stänkmålning. När tapeter började tillverkas maskinellt och därmed blev så billiga att de kunde klä väggarna i de flesta hem, blev målade väggar inomhus ovanligt. I Dalarna och Hälsingland levde traditionen vidare, men på de flesta andra håll i Sverige föll stänkmålning och annat slags dekorationsmålning i glömska.

Många som är födda under andra halvan av 1900-talet förknippar stänkmålning snarare med trappuppgångar i flerfamiljshus än torp och gårdar på landet. På 1950-talet kom nämligen flingfärgen – den moderna färgindustrins alldeles egna variant av stänkmålning, med ”stänken” nerblandade direkt i färgen. En styggelse i alla byggnadsvårdsintresserades ögon, baserad på petroleum som den i likhet med alla plastfärger är. Icke desto mindre finns det i dag de som stänkmålar enligt konstens alla gamla regler men med modern latexfärg. 

Läs även: Renovera som förr – vi lär dig knepen

timmerväggar med stänkmålning i olika färger samt en stege

Stänkmålning är ett hantverk som kräver en hel del övning. Öva helst på en skiva innan du ger dig på väggarna. Foto: Aja Lund, Lundagård.

Stänkmåla själv – så gör du:

Att stänkmåla snyggt är inte helt enkelt. Det kräver koncentration och noggrannhet, samtidigt som tekniken kan tyckas lättvindig – att helt enkelt stänka överflödig färg från någon form av borste på väggen. Öva helst på en stor skiva som du grundmålat, innan du tar itu med väggarna.

Läs även: Lär dig måla med äggoljetempera

Hitta rätt sorts färg. Traditionellt har limfärg varit den färg man valt till stänkmålning. Den färg som användes till stänken späddes ut något med vatten, för att stänka lagom och inte lägga sig för tjockt. I dag förekommer att man använder latexfärg till stänkmålning och då späs stänkfärgen ut med lösningsmedel (vilket dock inte kan kallas byggnadsvårdsmässigt).

Läs även: Visste du det här om timrade hus?

Utrusta dig rätt. En kvast eller visp av björkris är det mest ursprungliga stänkredskapet. Du kan också använda en så kallad hornsugga, alltså en rund pensel med böjt skaft avsedd för målning med slamfärg och tjära. Dessutom behöver du en pinne att röra färgen med, en pappskiva att provstänka och bli av med överflödig färg på samt maskeringstejp och skyddspapper i mängder.

Välj kulör. Rosa, ljust gråblå eller grågrön botten med stänk i vitt och mörkbrunt var vanligast förr. Vilken färg du än väljer så är det bra att hålla sig till regeln att stänkfärgerna ska vara avsevärt ljusare respektive mörkare än grundfärgen för att synas ordentligt.

Läs även: Lär dig måla med linoljefärg

Dela väggen. Att använda olika kulörer på grundfärgen var vanligt förr. Oftast hade man en mörkare kulör med ljusa stänk upp till brösthöjd och en ljusare kulör med mörka stänk därifrån och upp till taket. Den typen av målning kräver förstås ännu mer minutiöst arbete med tejp och skydds­papper. Täck övre vägghalvan med plast när du målar den nedre, och vice versa.

Ta chansen att vinna fina priser i Lantlivs tävlingar

Börja måla. Täckmåla först väggen i den bottenfärg du valt, en eller ännu hellre två gånger. Späd sedan de stänkfärger du valt med vatten, ungefär en del vatten på fyra delar färg kan vara lagom. Testa att stänka på en pappskiva. Blir stänken ”feta” droppar behöver färgen spädas mer, om den börjar rinna måste du blanda i mer färg.

Läs även: Därför är jordkällare så bra

Stänk rätt. Att få in den rätta stänk-knycken kräver övning. Ta vispen (kvasten eller borsten) i ena handen och slå den mot din fria arm som du håller fram ungefär 50 centimeter från väggen så att färgen stänker. Ta ett steg åt sidan och stänk på nytt. Kom ihåg att ta lika långa steg varje gång och att stå med samma avstånd från väggen. När du doppat vispen i färgburken så ”stänk av” den mot en pappskiva, så att du har lagom med färg. Stänk först med en kulör, låt torka och stänk sedan med en annan kulör.

olika kulörer av iimfärg för stänkmålningGrundregeln är att stänkfärgerna ska vara betydligt ljusare eller mörkare än bottenfärgen. Vitt, brunt och mörkblått syns bra mot ljusgrått. En kvast eller visp av björkris är ett väl beprövat stänkredskap.Foto: Aja Lund, Lundagård.

Läs även: 1800-talshus med bevarad charm

läsarresa till Sydafrika med Lantliv

Läsarresa: Upplev spännande Sydafrika med Lantliv

Följ med Lantliv på en drömresa till Sydafrika i vinets, naturens och det goda livets tecken.

Lantliv plus

8 anledningar att ladda ner Lantlivs app

Med vår nya app, Lantliv plus, har du som prenumerant ständig och gratis tillgång till allt vi erbjuder

Lusthus

Bygga lusthus? Här är 10 härliga varianter!

Middagsmys, ateljé eller yogaretreat – ett lusthus kan rymma vad du vill

"Vi ville bygga nytt i gammal stil" Foto Malin Lindner

Nybyggt drömhus i gammal stil

Johannas hus i Uppsala har öppen spis och spegeldörrar som i svunna tider

lekstuga-gammal

8 lekstugor (så fina att man vill bo i dem själv)

Letar du efter en fin lekstuga till barnen? Vi har hittat 8 fantastiska lekstugor, vissa mer realistiska än andra