Så, då vet vi hur våra kupor ser ut och hur de är uppbyggda med botten, yngelrum, spärrgaller, skattlåda och tak, se Bihuset Kupan.

Men det blir inte mycket honung med en tom kupa utan nu ska vi bekanta oss med invånarna, alltså vem som bifolkar kupan!

Man brukar kalla ett bisamhälle för en superorganism. Detta betyder att kupans alla invånare skapar tillsammans en enhet. Vi kan jämföra det med cellerna i vår hjärna. En ensam hjärncell är ingen hjärna men tillsammans bildar de detta fantastiska organ. På samma sätt är det med bina. Ett bi kan inte överleva på egen hand utan de behöver varandra och har olika uppgifter.

I kupan finns tre olika individer drottningen, arbetsbina och drönarna. Ett samhälle kan i regel bara ha en drottning medan arbetsbina är flera tusen, ca 15-20 000 efter vintern, för att bli upp till 80 000 en bit in på säsongen. Ett arbetsbis livslängd på sommaren är ca 50 dygn men de bin som ska övervintra kan leva upp till 300 dygn.

Drottningen och arbetsbina är alla honor medan drönarna är hanar. Drönarna bidrar inte med insamling av pollen, nektar eller propolis utan deras huvudsakliga uppgift är att para sig med en drottning. Det sägs dock att de har en viss trivselfaktor i kupan! ;-)

Drottning_Arbetar_dronare_mm

Drottningen är störst i kupan, 18-25 mm lång. Hon har gadd men den användes först och främst till att sticka ihjäl andra drottningar som konkurrerar om samhället. Drottningens huvuduppgift är att lägga ägg. Hon kan lägga 2000 st om dagen, 150 000 ägg under en säsong. Arbetsbina matar och putsar henne så att hon kan koncentrera sig på sin uppgift. Drottningen utsöndrar feromoner, doftämnen, som får arbetsbina att känna sig lugna och säkra på hennes existens. Frånvaro av drottningens feromonerna sätter igång fysiologiska funktioner och beteenden hos arbetsbina. När ett befruktat ägg är lagt i en bicell så är det arbetsbina som avgör om ägget ska bli ett arbetsbi eller drottning. Efter fyra dygn kläcks ägget till larv. Det avgörande är vad för slags mat och i vilken mängd bina ger larven. Ska larven bli en drottning matas den enbart med fodersaft/drottninggelé. Larven formligen badar i fodersaften när den på åttonde dygnet täcks, bildande av puppa. Drottningen kläcks på det 16:de dygnet. När hon är 3-5 dagar är hon ute på korta orienteringsflygningar men redan under dessa kan hon para sig med drönare som hittar henne tack vare feromonerna hon utsöndrar. Den vanligaste parnings åldern för en drottning är när hon är 5-12 dagar gammal. Parningen sker på minst fem meters höjd och varar 1-3 sekunder. Drottningen parar sig med 15 drönare eller fler. Detta är enda gången hon parar sig och sperman förvarar hon i sin spermateka och denna varar hela hennes livstid 3-5 år. Drottningen lämnar bara kupan vid parningflykten, undantag är om samhället svärmar.

Arbetsbiet är som sagt ett honbi och kommer från ett befruktat ägg men är utan reproduktionsförmåga. Liksom drottning- och drönarägget kläcks det på fjärde dygnet och blir en larv. Larven/ynglet matas till en början rikligt med fodersaft/drottninggelé men sedan avtar mängden och ynglet får endast fodersaft och pollen vid behov. Arbetsbi kläcks på det 21:a dygnet. Alla arbetsbin är döttrar till drottningen De har olika arbetsuppgifter beroende på hur gamla de är. Bin vars ålder är 2-3 dygn kallas ungbin. Dessa bin matar larver med pollen och fodersaft. När de är drygt en vecka, 8-10 dygn, flyger de sina orienteringsflygningar för att hitta till kupan. Nu är arbetsuppgiften att producera vax då fodersaftkötlarna tillbaka bildas. Bina bygger ut vaxkakorna och täcker bilarvcellen med vax. Andra sysslor arbetsbiet utför i denna ålder är att ta emot nektar och omvandla den till honung, packa ihop pollen på cellernas bottnar och städa ut döda puppor, larver och bin. Den sista uppgiften som husbi har biet som vaktbi vid kupans fluster, öppning. Nu har biet varit 20 dagar i kupan och de ca tio resterande dagarna i biets liv är det dragbi som samlar nektar, pollen och propolis. Bin i alla åldrar bidrar med att hålla kupans värme på 34-35 grader.

Drönaren är bikupans hanar och utvecklas från ett obefruktat ägg. Beroende på storleken på vaxkakans cell lägger drottningen antingen ett befruktat eller obefruktat ägg. Är cellen lite större lägger hon ett drönar ägg. Drönarna finns inte i bisamhället året runt. Anledningen är att de inte drar in nektar, pollen eller propolis till samhället. De innebär därför en belastning för samhället vintertid och i augusti sker den så kallade ”drönarslakten” då arbetsbina drar ur drönaryngel, slutar mata de unga drönarna, motar ut och hindrar dem att komma in i kupan. På våren när draget har kommit igång och samhället vuxit börjar bina dra upp drönare vilket sker i början av maj. Ett samhälle brukar ha några hundra drönare och deras huvuduppgift är att para sig med en drottning. De hjälper till att sprida drottningens feromoner när de rör sig i kupan och i viss utsträckning bidrar de med omvandlingen av nektaren till honung. En drönare blir könsmogen när den är 8-10 dagar. Drönarna samlas på särskilda drönarsamlingsplatser där det kan samlas upp till ca 10 000 drönare. Dessa platser är de samma år från år. När parningsakten är över lossnar drönarens könsorgan och drönaren faller död ner till marken. En normal livslängd för en drönare är 3 – 5 veckor.

Ett långt och faktaspäckat inlägg! För att förstå superorganismen vi har att göra med och som vi ska lära känna denna sommar, anser jag att vi behöver ha denna grund. Jag har utelämnat flera sidospår. Ni vet, ingen regel utan undantag! Detta får vi ta senare in på säsongen! Trevlig läsning!