Hur många ljusstakar behöver en människa?

e64bd2ede8f296db2c5ba0d7eb7df877

I en veckas tid har jag funderat på att göra nästa inlägg. Men orden har inte riktigt infunnit sig. Hjärnan har känts seg och orden har blivit kantiga i munnen. Skrivkramp. Kanske för att jag inte velat avslöja eller spekulera om någonting gällande husets och gårdsbutikens framtid. Min bebis och vackra älskade egna butik. Men dithän till de känslorna ska vi inte gå igen. Nu släpper vi det istället.

Ett jag kan säga säkert är att om man vill bli av med sitt galna prylbegär ska man öppna en inredningsbutik. Tänk så mycket fint och snyggt att ha hemma…..eller?! Till en början, ja. Ganska snart släpper prylmanin och vänds till total prylmättnad. Till viljan att istället sälja av allt onödigt man äger. För åtminstone hälften av det en äger är onödigt om ni frågar mig. Jag menar, hur många ljusstakar behöver en människa egentligen?

Butiken har varit en otroligt nyttig och lärorik resa för mig och hänger mycket ihop med hur jag växt som människa. För ju fler kunder jag haft och hur mycket nytt nytt nytt de än frågat efter och handlat för att förgylla sina hem, desto mer har jag skalat av privat. Grejer har sålts och våra möbler har fått sina platser på gårdshotellet. Hemmavid har vi suttit på hittade och loppisfyndade stolar, byggt egna skapelser av skrot och utslängda moduler och släpat in konstiga bord från uthusen. Lite färg på det så har det blivit bra och personligt. Det räcker för oss. Det är vår stil.

Kommer jag att fortsätta att ha butik? Ja! Hemmavid på nya gården när tiden är mogen. I huvudet ser jag en bild där ni hos oss kan hitta produkter från gården: mathantverk, fårskinn, köttlådor från våra lyckliga djur, ägg, överskottet från våra odlingar, linoljefärger och annat mumma till gamla hus. Pinaler och gamla saker som förgyller. I en minst lika rofylld och levande miljö som ni är vana vid. Kanske vi ska börja med andelsjordbruk? Mer om detta senare. När tiden är mogen! Fast mest ska jag odla och umgås med familjen och djuren! Nu när jag äntligen lyckats frigöra tiden!