Helvete skrek pappa..

 Besatt av vädret är jag och hela min familj.

Så länge jag kan minnas så har väderprognoserna dominerat vår familj. När jag var liten och farbror Polman presenterade vädret skulle vi töser vara knäpptysta. På våren var vädret speciellt viktigt. –Helvete! skrek pappa i soffan. Mamma hyschade och sa att han inte fick svära så högt. Varvid vi såg honom hoppa in i den gamla gröna ford lastbilen i hög fart till Zetas. Då tyckte jag att han var något överdriven i sitt sätt att skydda växterna. Lite nattfrost har väl ingen dött av?

Men idag vet jag bättre. Minns med fasa hur tjugofyra lådor med utsökta unika julrosor blev till blöta slamsor mitt första år som ägare av Zetas. Idag är det jag som höjer ljudet på väderleksrapporterna. Vi förbereder trädgården noga med fiberdukar under de kritiska vårmånaderna. Ibland står hela lagret inbäddat i vita tält. Där står nyanlända blommande körsbär och magnolior direkt från Holland. De bara väntar på att få komma ut till den nordiska våren och köpsugna kunder. Nu på vintern är vädret fortfarande lika intressant. Tror mest det är av gammal vana jag höjer ljudet. De varnar för halka och ymnigt snöfall. Lutar mig tillbaka i soffan och tänker att lite snö har väl ingen dött av.

Julros

Just nu blommar en ljuvlig röd julros hemma på köksbänken. Den har dock bleknat i sina kronblad på grund av ljusbrist. Det gör inget. Jag tycker om den rosableka färgen i vinterljuset. På våren när tjälen släpper planterar jag ut dem i silande skugga. De får kompost och krossade äggskal för att höja ph-värdet i jorden. Min erfarenhet är att de rödare sorterna inte vill ha så kalkhaltig jord, så där skippar jag äggskalen.

Kram V.