På den lilla ön Tranholmen utanför Stocksund står ett hus som inte bara är snyggt med sin modernt trärena fasad och miljövänligt byggt på alla sätt. Det är också unikt på så vis att det är Sveriges första hus byggt med färdiga halmväggar.

D

et var när de fick barn som Rienk Smittenberg och hans fru Chantal Bullet började fundera på ett mer naturnära boende. Eftersom de levde ett ekologiskt medvetet stadsliv vad gällde mat, kläder och annan konsumtion kändes det naturligt att även bo så miljövänligt som möjligt och tankarna på att bygga ett eget ekohus tog form.

På Tranholmen, som från början var bebyggd med sommarnöjen men som nu även har många permanentbostäder, köpte de en tomt med en äldre stuga som familjen flyttade in i medan de detaljplanerade. Efter ett och ett halvt år var det klart för byggstart och stugan revs för att lämna plats åt det arkitektritade drömhuset där allt skulle vara hållbart gjort.

– Nästan allt i vårt hus kan man ge tillbaka till naturen, säger Rienk.

Det tydligaste tecknet för en besökare på att detta inte är ett vanligt typhus är att väggarna är så tjocka, nästan 60 centimeter, vilket ger härligt djupa fönsternischer. Stommen i väggarna är 40 centimeter tjocka väggsektioner med halm som tillverkats av det lettiska företaget Ecococon. Att isolera med halm är en gammal och smått mödosam teknik där ett regelsystem i trä brukar packas med halm. Med de färdiga delarna stod ytterväggarna där på en vecka. Utanpå dem lades sedan ett fuktskyddande membran, en tjock träfiberskiva och en klassisk träfasad. På insidan ligger ett 3 centimeter tjockt lager värme­hållande lerputs direkt på halmen.

aritektritat ekohus med halmväggar

Foto: Maria Jarefalk

Utanför det vackra trähuset, som bebos av familjen Smittenberg-Bullet med två barn i förskoleåldern, är ett trädäck och en gräsmatta för lek inplanerade.

lerputsad vedugn i arkitektritade ekohuset

Foto: Maria Jarefalk

Den stora lerputsade vedugnen värmer hemmet med ett system av luftkanaler enligt en ursprungligen finländsk metod.

matsal i ekohus

Foto: Maria Jarefalk

Matplatsen, som placerats där takhöjden är dubbel, badar i ljus från de stora fönstren både uppe och nere. Matstolarna är second hand-fyndade och väntar på att Rienk ska ge dem nya sitsar.

När man klivit över tröskeln väntar mer trä. Rienk och Chantal har använt stora plywoodskivor som väggbeklädnad i flera rum.

– Ett enkelt sätt att få mycket träkänsla, och något jag kan bygga och fixa med själv. Annars är det mesta av huset byggt av Nordiska Naturhem, en firma som specialiserat sig på ekohus, säger Rienk.

På andra väggpartier är den vackra lerputsen i dagen, oftast målad men ibland i sin naturliga gråton. Golven är genomgående av borstade furuplank som behandlats med vitpigmenterad hårdvaxolja. Det fina med borstningen är att ytan blir mindre hal att gå på. Isoleringen under golven mot marken är skumglas gjort av åter­vunnet glas, ett hållbart och miljövänligt material.

Husets uppvärmning sitter i väggarna och strålar behagligt ut från varmvattenrören där inne. En ackumulatortank tar vara på värmen från den stora och effektiva vedugnen och solpanelerna på taket och ger såväl duschvatten som värme.

– Men jag behöver nog isolera rören som leder till och från den ännu bättre, den läcker för mycket, konstaterar Rienk när han
känner att det är lite varmt där tanken står.

ekohus med hållbara byggmaterial

Foto: Maria Jarefalk

Den utskjutande delen har en lägre takhöjd, vilket ger en mysig nisch att ställa soffan i.

hållbart kök i ekohuset

Foto: Maria Jarefalk

Både de solgula lådfronterna och spisen är återvunna från stugan som stod på tomten när familjen Smittenberg-Bullet köpte.

återbruk i hållbart ekohus

Foto: Maria Jarefalk

Kökets byrå är en riktig trotjänare som Rienk plockade upp när han arbetade i Zürich. Betongskivorna som ersatt den trasiga marmortoppen är ratade exemplar i Rienks projekt att gjuta egna fönsterbänkar.

En nyckeltanke i familjen är förstås att inget ska gå till spillo. Det gäller såväl den sköna värmen som fast och lös inredning. Eftersom de bor på en ö är det ett visst bestyr vad som än ska fraktas hem, särskilt om det är större saker. På vintern finns visserligen en gångbro ut men på sommaren är det båt som gäller och ön är bilfri. På ön har därför en stark byteskultur vuxit fram, på Facebook lägger man ut det man vill bli av med och förhoppningsvis kommer det till nytta i ett annat Tranholmenhem.

Husets inredning är en blandning av kära gamla föremål som hängt med i flyttarna världen runt, begagnade och tillfixade möbler och ett och annat nyförvärv.

– Jag kastar ingenting innan jag är säker på att det inte kan nyttjas på något nytt sätt, säger Rienk.

Det som fortfarande fattas i familjen Smittenberg-Bullets barnvänliga hem är trädgården, som ännu inte hunnit ta form. Till våren ska det bli både trädäck och gräsmatta – och ett trädgårdsland att skörda egna grönsaker i.

– Men vi har inte bestämt än vilka grödor vi ska odla. Det måste bli sådant som verkligen trivs i miljön – och sådant som sniglar och rådjur inte vill ha, säger Rienk och förklarar att det är ständiga meningsskiljaktigheter mellan de odlingsglada öborna och de grönsakssugna rådjuren som är många till antalet. Utanför flera av husen syns odlingsplättar helt inhägnade med både tak och väggar av nät.

väggar klädda med plywoodskivor i ekohus

Foto: Maria Jarefalk

Den trärena känslan dominerar i huset. Stora delar av väggarna är klädda med plywoddskivor.

trädetaljer i arkitektritade ekohuset

Foto: Maria Jarefalk

Trots att inget i vardagsrummets möblering har kommit samtidigt bildar delarna en harmonisk helhet där den gemensamma nämnaren är trä.

Annars är Tranholmen en riktig idyll där den lantliga känslan är stark trots att den fågelvägen ligger bara sex kilometer från Stockholms Central. Bland de cirka 400 bofasta finns så många barn att det öppnat en förskola på ön. För Rienk och Chantal som ville ge sina barn en naturnära uppväxt blev det precis som de hade tänkt sig. Här kan deras barn kuta runt med sina kompisar utan att vara rädda för bilar eller annat som finns i stadsmiljön.

Familjens bästa ekotips:

Att leva hållbart är inte alltid lätt och man kan kanske inte göra allting rätt hela tiden men man kan alltid göra något.

Bo: Isolera bra, duscha kort, sätt ner temperaturen någon grad.

Äta: Välj mindre kött och mer ekologiska råvaror.

Resa: Kör och flyg mindre, semestra nära.

Shoppa: Köp mindre nyproducerat. Fråga dig själv om du i stället kan handla det du vill ha second hand.

Tänka: Bli medveten om de miljömässiga konsekvenserna av val du gör, här hemma men också på andra sidan jorden.

Rienk som vuxit upp på landet i Friesland i norra Nederländerna tycker att det känns skönt att ha landat här efter många år i olika universitetsstäder runt om i världen. Till vardags arbetar han som organisk geokemist och forskare vid Stockholms universitet med inriktning på klimat, så att han ville bygga ekohus var kanske mer väntat än oväntat.

– Självklart blev bygget dyrare än vi hade beräknat. Men det blev inte dyrare än om vi byggt ett mindre miljövänligt hus. Den stora kostnaden i ett husbygge är alltid hantverkskostnaden och den är ju densamma. Och nu har vi ett hus med väldigt mycket lägre boendekostnad. Men mest nöjd är jag med att det också blivit ett vackert hus som är bra att bo i.

Reportaget var med i Lantliv nr 3 2018, prenumerera på Lantliv