Kärleken till ett förfallet 1800-talshus i Småland ledde till ett skapande lantliv för Peter och Anne Elmberg. Till Mundekulla kommer besökare från hela världen för att gå kurser i allt från mindfulness till byggnadsvård med miljövänliga material. 

mundekulla-7-980x600

Byn består bara av några gårdar. Men sedan Peter Elmberg och hans fru Anne startade kursgård i den timrade parstugan från 1820 har Mundekulla fått vänner långt utanför landets gränser. Stegen mellan själslig vård, miljövård och vårdandet av gamla hus är inte långa på Mundekulla.

Läs även: Vi flyttade timmerhuset!

mundekulla-5-980x600

Solenergianläggningen på gästlängans tak är länets största och producerar el så att det räcker till att värma upp några villor i ett år. De mysiga gästrummen bär namn efter de naturliga isoleringsmaterialen i väggarna: lin, ull, halm, hampa och kork.

– Vi har hela tiden satsat på ekologiska material. Nu håller jag på att lägga ett gammaldags halmtak på vår renoverade hölada.

Läs även: 6 mysiga matplatser!

mundekulla-3-980x600

På övervåningen i det restaurerade boningshuset har Anne och Peter sin bostad. En rundvandring här är rena julafton för den byggnadsvårdsintresserade: gamla fönster med handblåst glas, välbevarade kakelugnar och vedspisar och ett vackert tegeltak i original.

Allt började för snart tjugo år sedan när Peter försörjde sig som trubadur.

– Det gick bra för mig, men jag körde slut på mig själv mentalt med mycket spelande i pubmiljöer. Därför sparade jag ihop pengar för att dra mig tillbaka och skriva egna låtar i släktens lilla stuga där min farfar är född, säger han.

mundekulla-9-980x600

Läs även: Personlig inredning hus konstnären

Stugan låg bara en halv kilometer från ödehuset i Mundekulla så Peter passerade ofta här på sina promenader.

– Sedan upptäckte jag att bakdörren var olåst och då började jag smyga upp på vinden och ligga där och dagdrömma om att gå ihop med några vänner och köpa huset. Jag hade en vision om att få bo och verka på landet, säger Peter.

Parstugan hade stått tom i elva år, det regnade in genom taket och den omgivande naturen började inta huset.

mundekulla-4-980x600

– Så jag tog kontakt med den dåvarande husägaren i Växjö som hade fått huset på köpet när han köpt skogsmark. Men han ville inte sälja huset, säger Peter, som lade ner projektet och reste utomlands.

mundekulla-6-980x600

Där hade historien kunnat sluta om inte Peters pappa Berndt, som är byggnadsingenjör, hade tagit över drömmarna. Och han nöjde sig inte med ett besök i Växjö. Efter fem visiter på ett halvår gav säljaren med sig.

Läs även: De lever en hållbar livsstil

mundekulla-8-980x600

Det blev starten på en två år lång restaurering efter konstens alla regler. Och med tiden har gården blivit ett slags showroom med många små byggnader med återbruk och traditionella byggnadstekniker.

– Mottot är att husen ska användas och ha en funktion i verksamheten, säger Peter.

5 favoritmaterial på Mundekulla

Trä är ett naturmaterial som är bra ur klimatsynpunkt, eftersom det binder koldioxid. Det finns en hel del spännande forskning på det. På Mundekulla bygger vi med allt från återvunna byggnadsmoduler till stormfällt virke ur vår egen skog.

Lera var ett viktigt byggnadsmaterial i Sverige under medeltiden. Vårt ler- och halmbalshus har lerklinats med tre lager, 10 cm, på varje sida direkt på halmbalarna som utgör isolering. Eftersom lera är formbart kunde vi bygga huset i princip runt med välvda dörr- och fönsternischer.

Tak av återvunna tegelpannor gör att även nybyggda hus känns genuina och snyggt åldrade och taken kommer att hålla i många år framöver. Vi har hämtat närmare 800 kvadratmeter återvunnet tegel från ett 20-tal ställen i regionen, gratis!

Takspån ger en spännande och genuin karaktär. Vi har lagt både sticketak, av tunna takspån, exempelvis över gamla brunnar, och spåntak av tjockare ekspån, på ler- och halmhuset, som vi fick från Långasjö kyrka när det taket byttes ut.

Ekofiber använder vi som isolering som sprutas in i väggar och tak. Det görs av återanvänt tidningspapper så av ”dåliga nyheter” har det i stället blivit goda nyheter.